Så fungerar EN BOK ÅT ALLA
Ansökan
Bokurval
Tidigare projekt
Örkelljunga
Borås (06/07)
Boxholm (07/08)
Filipstad (06/07)
Flen
Göteborg, Askim
Göteborg, Tuve (07/08)
Hällefors
Höganäs
Kalmar, Torsås, Högsby och Mörbylånga
Kinnarp
Kopparberg (09)
Kungshamn (06/07)
Lerum
Mora
Motala (09)
Norrköping
Osby
Partille (06/07)
Sölvesborg (09)
Skärholmen (Stockholm)
Smedjebacken (07/08)
Sollefteå
Strömstad
Sundbyberg (06/07)
Svängsta (09/10)
Västerhaninge
Vaggeryd
Vimmerby
Ystad
Boktips och länkar
English summary

Mora


Bokträdet grönskar i Mora

Från Mora kommer två fantastiska rapporter från läsåret 2004-2005 som vi gärna vill publicera i sin helhet. Yvonne Hansson Haag, som är barn-och ungdomsbibliotekarie på Mora folkbibliotek, berättar hur det hela gick till. I en delrapport från Anna Gummås, Bjäkenbackens skola, får vi följa arbetet i klassrummet - ett härligt föredöme för alla som vill sprida läsglädje i skolan.

Yvonne Hansson Haag, Mora folkbibliotek:

Under vt 2004 skickades en förfrågan till olika skolor i kommunen om det fanns ett intresse att delta i ett läsprojekt. Intresset var mycket stort. Större än vad vi trott från början. I diskussion med Jan Jorbrink och Margareta Westerling Kotti, Bokia Mora, valde vi att låta alla delta, 230 elever, fördelat på åk 2-8. Vi skickade in vår ansökan, som beviljades, och påbörjade projektarbetet.

Innan sommarlovet sammankallades alla ansvariga lärare till ett första möte där vi planerade för höstens lässtimulerande arbete. Lärarna var mycket positiva och entusiastiska till att delta. De fick berätta hur de ville arbeta inom projektet i skolan, lite om deras målsättning.

Vi kom överens om att börja med bokprat i klassrummet. Jag besökte alla klasser under hösten och bokpratade om olika teman utifrån lärarens önskemål.

I samråd med Jan bestämde vi att eleverna skulle få välja sin önskebok från bokjuryns 100-lista. Vi ansåg det lämpligt för att kunna hålla ihop projektet med så många elever. Beslöt att projektet skulle avslutas i samband med Världsbokdagen i april.

Det fortlöpande arbetet med projektet såg ut så här
• Planering med lärarna – upptaktsmöte
• Lässtimulerande arbete pågår löpande i klasserna
• Mora Bokhandel köper in böcker från Bokjuryns 100-lista, som jag sedan kan presentera för lärarna och eleverna.
• Möte med lärarna, stämmer av hur det går. Lärarna får titta på böckerna som eleverna ska få välja, för att själva bekanta sig med titlarna
• Kontakt med Bokhandeln pågår hela tiden
• Klassbesök på Biblioteket
• Besök i klasserna där eleverna får titta på böckerna och välja den de önskar.
• Alla klasser besöker Bokhandeln från ett planerat schema, där personalen visar de olika arbetsmomenten och eleverna får sin önskebok.
• Avslutning med tårta och lärarna lämnar sina”projektrapporter”.

Enligt lärarnas rapporter har projektet varit mycket lyckat. Läsbarhetstester som genomförs kontinuerligt i de olika stadierna visar bla att en åk 3 har höjt den genomsnittliga nivån betydligt jämfört med året innan. Något som också framkommer är att mötet med de andra lärarna har varit stimulerande och gett idéer om hur man kan arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Lärarna har arbetat olika men något som genomsyrar är att man haft en anledning till att lägga extra tonvikt vid läsandet och det har varit stimulerande för både elever,lärare men också föräldrar.

Jag anser att läsandet inte bara får ses som ett arbetsmoment utan vara något för den egna upplevelsens skull. När jag besökte eleverna för att de skulle få välja ut en önskebok, så ”dukade”jag fram böckerna och bokpratde inte på traditionellt vis. Undrade någon elev vad en bok handlade om, så berättade jag lite grann just för att inte styra eleverna i deras val av bok. Alla elever var oerhört stolta när de fick sin önskebok på bokhandeln.

Sammanfattningsvis har projektet varit lyckat för alla inblandade. Kontakten mellan skola – bokhandel – bibliotek har fungerat bra.


Anna Gummås, Bjäkenbackens skola:

Vi började med att måla ett stort olivträd som sattes upp i klassrummet. På detta träd limmade eleverna sedan upp löv med enkla recensioner över böcker de läst. De skrev ner författarens namn, titeln och betygsatte boken. Vi försökte att hitta tid till läsning på schemat en stund varje dag. Den 5 april såg trädet ut som på den mellersta bilden.

Förutom löven med enkla omdömen så recenserades vissa böcker mer grundligt. Dessa redovisades muntligt för klassen och var ett led i vårt arbete med retorik.

I början av läsåret fick alla elever gissa hur många sidor de trodde att klassen skulle läsa tillsammans under året. Dessa gissningar lades i en hemlig låda som öppnades vid läsårets slut. När en elev läst en bok adderades antalet sidor i boken till klassens gemensamma räkneverk. Med jämna mellanrum firade vi med glass. På den nedersta bilden kan man se hur många sidor hade klassen läst den 5 april.

När läsåret var avslutat hade klassen tillsammans läst hela 47 608 sidor.

Torsdagen den 14 oktober besökte Yvonne Haag vår skola. Hon hade med sig en massa böcker från Mora folkbibliotek som hon presenterade för barnen. Böcker som vi sedan fick behålla i klassrummet under ett antal veckor. Under detta besök så pratade Yvonne också om olika genre: deckare, fantasy, humor m.m.

Vid två tillfällen besökte jag och klassen Mora folkbibliotek. Vi åkte kulturbuss dit och hem. Under dessa besök lånade vi med oss böcker till klassrummet för att komplettera skolans bibliotek. Förutom dessa besök så har jag som lärare kontinuerligt plockat ihop böcker från både Mora och skolans bibliotek. Dessa har jag sedan presenterat för barnen. Vid samtliga bokprat har eleverna själva fått anteckna titlar som verkade intressanta.

Under höstterminen läste eleverna intensivt hemma under 4 veckor (v. 46-49). Detta för att öva högläsning och för att försöka få in en rutin att läsa böcker även hemma. Målet var att läsa högt för någon vuxen 15 min varje dag. Eleverna fick med sig böcker och läsprotokoll från skolan. I protokollet skrev de hur många sidor de läst, hur det hade gått och den vuxne som lyssnat på barnet signerade.

Den 5 april blev vi bjudna på studiebesök till Mora Bokhandel. De informerade om hur det gick till när de köpte in böcker, visade hur man hittade i lokalen, hur man kunde söka efter böcker på datorn m.m. Innan vi gick hem fick eleverna varsin önskebok som gåva.

Samma dag som eleverna fick sin önskebok började de att läsa intensivt hemma åter igen. Den här gången läste eleverna så mycket de bara orkade under 3 veckor. Vi fokuserade på läsförståelse denna gång. Eleverna fick läsa högt eller tyst, vad som passade bäst just den dagen. Efter varje lässtund skulle de återberätta vad de läst för någon vuxen som sedan signerade ett protokoll.

Under hela projektperioden har jag som lärare också läst högt för barnen i klassrummet. Vi har läst och diskuterat böckerna:

- Bli ihop
- Då valarna kom
- Molly Moons fantastiska bok om hypnos
- Ön i Fågelgatan

De sista veckorna innan sommarlovet såg vi filmen "Ön i Fågelgatan".
Vi samtalade om skillnaden mellan att läsa bok och titta på film.

Utvärdering av projektet

Min tanke med trädet var att det skulle ge eleverna tips på bra böcker. Det skulle vara som en bank att gå till när man letade efter något nytt. Så blev inte riktigt fallet. En del elever läste på löven självmant och hittade också tips på riktigt bra böcker där. Andra hade inte en tanke på att trädet skulle kunna ge dem tips på läsvärd litteratur. Jag borde klargjort mitt syfte med trädet. Trädet gjorde oss i alla fall medvetna om hur mycket vi faktiskt läste. Det fick liksom liv allt eftersom nya blad slog ut!

Eleverna tycke att det var svårt att hitta bra böcker på trädet för att det var så ofantligt många blad. Det var svårt att läsa löven allra längst upp på trädet också. Vi pratade om hur man skulle kunna utveckla bokträdet och kom fram till följande: en bokbuske vore bättre, då kan eleverna läsa om böckerna utan att behöva stå på stolar och annat. För att man lätt skall hitta godbitarna så kan man ha löv i olika färger, som en "höstbuske"!

Räkneverket gjorde även det oss medvetna om vilken enorm mängd litteratur vi läst. Momenten med glass som belöning, samt gissningstävlingen, bidrog till att eleverna var noga med att skriva upp alla sidor. Vid de tillfällen som vi firade med glass pratade jag mycket med barnen om att den bästa belöningen faktiskt var att de utvecklade sin läsförmåga.

Jag frågade barnen om de tror att de läst mer p.g.a. att vi räknade sidor. En del sa att de gjorde det, dels för att komma till nivån för glass men också för att komma närmare de antal sidor som man gissat.

De mer grundliga bokrecensionerna (muntliga) inspirerade till mycket läsning. En del elever gav många boktips, medan andra inga alls. Jag hade som mål att varje elev skulle ge 3-4 boktips under ett läsår. Vi hade en lista uppsatt i klassrummet där eleverna fick skriva upp sig när de förberett ett tips. Detta kräver att eleverna tar ett stort ansvar. Nästa gång skall jag se till att alla elever berättar om en bok varje månad, eller åtminstone en varannan månad.

Jag upplevde att eleverna tipsade varandra om böcker mer spontant i slutet av projektet. Jag har både flickor och pojkar som verkligen hittat lusten att läsa och dessa påverkade klasskamraterna positivt. Många elever har, med föräldrarnas tillåtelse, tagit med böcker hemifrån till skolan och lånat ut till klasskompisar.

Jag anser att jag ger böcker större plats nu, både i klassrummet (utbud) och på schemat. Jag jobbade aktivt med läsning tidigare också men gör det ännu mer nu tror jag. Bokprojektet har gjort att vi under hela läsåret fokuserat enormt mycket på att läsa. Eleverna har kontinuerligt fått en ”knuff i ryggen” (besök på biblioteket, besök av Yvonne på skolan, intensivläsning hemma, Bokhandeln m.m.). Denna kontinuitet har gjort mycket. Eleverna tycke att besöken på biblioteket var roligast av allt. Detta var något av vad de sa: "Det är roligt att komma ifrån skolan.", "Man är ofta på Mora men även om man har lånekort så blir det inte av att man går dit själv.", "Man kan köpa choklad i kaffeautomaten och sitta där och mysa.", "Man får mer lust att läsa". Här har Yvonne Haag varit till mycket stor hjälp. Eleverna har kunnat utnyttja hennes enorma kompetens i jakten på passande litteratur.

Reaktionerna på intensivläsning i hemmet har varit positiv. Jag började med detta innan jag deltog i projektet, redan i skolår 4. Barnen tyckte att det var bättre upplägg den sista gången, är de fick välja själva om de ville läsa högt eller tyst. Föräldrarna har hela tiden varit positivt inställda till att läsa hemma. Jag har fått kommentarer som: "Gör om detta!", "Det är en bra hjälp för att läsningen skall bli regelbunden.", "Det är en mysstund som man kanske inte tar sig tid till annars.", "Det är lite svårt att komma ihåg att fylla i protokollet bara" m.m. Efter varje period har eleverna och föräldrarna utvärderat och det känns som att vi tillsammans börjar hitta en form som fungerar. Sedan gäller det att försöka variera upplägget också!

Tester visar att samtliga elever förbättrat sin läshastighet under året, många av dem avsevärt. Nationella proven i skolår 5 har visat på god läsförståelse bland eleverna.

Med andra ord - LÄSPROJEKTET HAR VARIT LYCKAT!